Det var ett bra tag sedan jag satte mig ner och skrev ett blogginlägg. Sist när jag hade mitt "avbrott" var det mest pga att jag inte hade så mycket som pågick i mitt liv men denna gången är det motsatsen. Jag har fullt upp hela tiden. Ibland älskar jag det och ibland inte. Men som varje år så måste jag göra en liten review på året. Så ja, hur har 2018 varit?

 

Jag älskar att skriva dessa review's varje år, men jag har alltid svårt att börja då det är så mycket jag vill få med! Jag kan genuint säga att det har varit ett bra år (överlag), och att det har gått superfort! Jag är snart färdig med min första termin på universitetet och än så länge har det gått väldigt bra. Jag har haft två tentor och jag fick VG på båda, så det är bra! Slipper i alla fall omtentorna på dem. Dock har jag missat en laboration som jag måste göra någon gång under 2019. Vi har även börjat på organisk kemi (viktig för spärren) och den kursen är verkligen hektisk. Jag har inte ens öppnat boken, inget jag är stolt över. Tentan är om två veckor så jag måste sätta igång, men det har varit skönt att inte göra någonting alls. Fast på något sätt måste jag säga att jag saknar rutiner i mitt liv. Så det ska bli skönt att åka till Göteborg snart igen. När jag arbetade på förskolan var mitt liv mer strukturerat. Jag körde till gymmet tidigt på morgonen, vidare till jobbet efter träningspasset och på eftermiddagen pluggade jag på matten. Halva året har jag studerat och andra halvan har jag jobbat. I början kände jag att jag hade slösat bort två år av mitt liv och att jag kunde varit färdig med plugget till sommaren, eller ja, tagit min kandidatexamen. Men ju mer tiden går, desto mer inser jag vilka erfarenheter jag fått av jobbet! Under dessa två åren har jag vuxit så mycket som person och jag har insett så mycket som jag inte tänkt på innan. Inte bara när det gäller uppfostran av barn, utan även pedagogiken bakom varje sak man gör och hur det funkar på en arbetsplats med både kollegor, föräldrar och chefer. Vilka saker som är viktiga att tänka på till nästa gång osv. Två jättenyttiga år!

Men jag kan ändå genuint säga att jag är glad att jag börjat plugga då jag faktiskt hade saknat det, och att jag är mer motiverad än vad jag var innan (kanske inte just denna stunden, men efter att arbetat så "länge").

 

Nog med plugg och arbete. En stor förändring i mitt liv som skedde i år var att jag flyttade hemifrån. Trodde inte jag skulle vara 20 år när jag flyttade hemifrån för första gången, men samtidigt var jag rätt säker på att jag skulle klara det hur bra som helst. När jag bodde hemma behövde jag aldrig tänka på hyra eller betala mat på det viset, men jag har varit rätt självständig av mig sedan jag var yngre. När jag gick i 8an/9an fick jag mitt första bankkort med hela barnbidraget varje månad. Pappa ville att jag skulle lära mig hatera min ekonomi och det var det bästa han gjort. För i början tog jag det för givet medan jag slängde mina pengar och aldrig förstod vart de hade tagit vägen. Men i gymnasiet blev det bättre och jag insåg mer "värdet" av pengar. När jag började jobba började jag spara direkt! Jag sparade inte till något speciellt, men tänkte långsiktigt. Man vet aldrig vad som kan hända och samtidigt visste jag att jag inte skulle jobba under tiden som jag pluggade (i alla fall inte först året).

I alla fall! Först flyttade jag till Borås med Jelena. Där bodde vi med en kille från Taiwan. Men sedan flyttade hon ut och jag bodde med honom själv de resterande veckorna innan jag fick min lägenhet i Göteborg. Ekonomiskt sätt så har det gått jättebra. Inte känt att jag inte har råd med något eller att jag inte kan göra något speciellt för att jag inte har råd. Men det var jobbigt att lämna mamma och alla andra i Helsingborg. Jag kände mig väldigt ensam i början och jag kom hem varje helg. Man kan säga att jag försökte fly problemet istället för att lösa det. Även om jag sällan satt med mina föräldrar här hemma så visste jag att de var nävarande om jag behövde dem. En period, fem veckor för att vara exakt, åkte jag inte hem och jag bodde ensam på den tiden. Där fick jag lära mig att det inte är så hemskt att vara "ensam"/iväg från mina föräldrar. Jag träffade vänner, absolut. Men på kvällarna var jag i slutändan ensam. Nu har jag bivit en riktig loner och jag älskar att "umgås med mig själv". Trodde jag skulle tycka det var tråkigt eller ensamt när jag kom tillbaka till Helsingborg när mina föräldrar inte var här, men det var helt tvärtom! Bara det är ett stort steg för mig!

 

Vänner, nära och kära! Ja den kategorin har inte förändrats mycket. Eller jo, jag har lärt känna nya underbara människor som påverkat detta året på ett positivt sätt. Vissa har jag känt sedan innan men inte haft den kontakten då som vi har nu (tänker mest på Drira och Zina). Jag har även lärt känna underbara personer i skolan, via Sara (twittergänget) och ytterligare en superfin kille som jag lärt känna via instagram. Det ska bli spännande att se hur dessa relationerna kommer att utvecklas. Märker hur nära jag kommit vissa av dem och kan redan se hur det kommande året lär vara fullt med skratt och glädje pga dem (då de var anledningen till att detta året blev som det blev)! Mina vänner från Helsingborg är ungefär samma som förra året, och hade inte bytt ut dem mot något!

Många av mina nära har kommit långt i år. De har utvecklats som personer och gjort något med sitt liv. Jag är så glad för allas skull och önskar allihopa oändligt med glädje! Nästa år ska vissa gifta sig, andra ta sin examen eller börja plugga efter att kämpat med sina betyg. Ja, mycket som är på g!

 

Något tillägg om mig som person? Hm. Jag växer för varje dag som går utan tvekan. Mitt intresse för saker och ting har växt, saker jag aldrig hade kunnat göra innan. En smart person jag kände sa en gång, "kunskap är makt", och det är det. Jag vill lära mig om saker jag inte alls brydde mig om innan. Gissa vem som har börjat gilla att läsa böcker? Jag! Amazing va? Alla som har känt mig länge vet att jag inte ens kunde slutföra en sida ur en bok utan att gäspa, tyckte att det var så tråkigt. En sak jag vill göra är att göra en lista på saker jag vill lära mig. Allt mellan historia om Marocko (exempelvis) och fysiska aktiviteter (gymrelaterade övningar och dylikt). Jag har även velat göra en bucket-list, men aldrig tagit tag i det. Gjorde en för några år sedan, men den baserades på saker jag ville göra med en person och inte själv, och när jag och denna personen slutade prata var det bara att radera hela. Det behöver inte alls vara några stora grejer, och jag kan inkludera andra i listan, men jag vill ändå vara realistisk och inte ha någon tidsbegränsning. Det är en annan sak jag lärt mig, att stressa hjälper inte (oftast). Vill man att saker ska gå bra, ge det tid! Det är som att jag vill bli färdig med min utbildning imorgon, det kommer inte gå. Och även om det var möjligt så hade jag varit sämst på mitt jobb, vilket inte är mitt mål. Eller att jag vill gå ner i vikt, jag måste ha tålamod till det. Det händer inte på en dag. Ja, som ni ser. Mitt tankesätt har ändrats en hel del. Jag är snällare mot mig själv och mer realistisk. Inte som 16 åriga Mallak som trodde hon skulle gifta sig vid 21 och ha barn vid 23 haha! Nu spelar det ingen roll, kan gifta mig om åtta år också, så länge jag är säker på min framtida partner och vice versa.

En sak jag kan vara ibland är an emotional wreck. Men då är vi tillbaka till att hantera sina problem istället för att fly dem. Jag kan överanalysera vissa situationer ibland, och det är ju inte bra. För det leder till att jag tror saker som inte finns där. Men samtidigt gillar jag inte att ta upp telefonen och skicka iväg ett SMS, utan jag gillar att träffa personen och prata med hen om probemet istället, och därför slutar det med att jag tänker en massa för mig själv tills att jag sitter ner med personen. Förr kunde jag bli passivt agressiv (ytterligare en "bra" egenskap jag hade), men nu har jag börjat skriva ner dem för att sortera mina tankar. Inte varje dag, men när jag behöver det. 

 

Nyårslöften? Förra året skrev jag att jag inte skulle ha några specifika mål/löften, utan att jag skulle försöka göra mig av med all negativitet runt mig och bara kämpa igenom året. Och det gjorde jag! En sak som jag också blivit duktig på är att inte ha fööör höga förväntningar (vilket jag var grym på innan haha). Det var nog anledningen till att året blev som det blev! Och det är därför jag ska fortsätta på samma spår. Ser fram emot 2019. Det ska bli spännande och se vilka utmaningar jag kommer att stöta på det kommande året! Men jag är positiv och tänker bibehålla det. Det känns som att det kommer att bli ett bra år!

 

Detta måste vara det längsta inlägget jag skrivit.. Men gott nytt år på er allihopa! Jag önskar er alla ett år fyllt med lycka och glädje med era nära och kära. Hoppas ni alla uppfyller era mål i livet. Massvis med kärlek till er alla ♥